2009 börjar

Det här inlägget skrevs egentligen i augusti 2009 men jag har valt att lägga in det i kronologisk ordning ungefär när sakerna hände istället, för att det ska bli en mer sammanhållen berättelse.

----------------------------------------
Då var det 2009 och vi är i alla fall på rätt år i min uppdatering.
Strax efter nyår åkte jag tillbaka till Skellefteå för att ta tag i skolan igen. Vanligtvis brukar jag känna mig åtminstone lite förväntansfull när det har varit ett uppehåll och nya kurser eller ämnen ska starta, men läsåret fortsätter ju en liten bit in i januari på universitet och vi skulle avsluta gamla kurserna först.
Jag kände mig inte alls redo för ett nytt år eller särskilt glad över att nya kurser var på gång. Skolan hade varit tung och jag kände mig så osäker på framtiden och vad jag ville med allt det där. Det kändes som att allt hade hållit en sån hög fart och jag inte riktigt hade lyckats hänga med och få grepp om många små delar som hade gjort det lättare. Men ny kurs började i alla fall och kändes inte fullt så betungande och massiv som det vi redan läst, men jag kände mig inte heller inspirerad och ville helst bara bli av med uppgifterna i modellering och uv-mappning.

Den 28:e januari skulle man nog kunna säga att Team Arrowhead fyllde ett år. Det är namnet vi satte på projektgruppen som jobbat med Magicka. Ett år tidigare hade jag skrivit upp vårt första möte i kalendern, efter föreläsningen om SGA som drog igång det hela.
Mot slutet av januari slog jag mig ner med de i gruppen som fortfarande varit aktiva och vi diskuterade vad vi egentligen hade och vad alla ville med det hela. Vi insåg att alla möjligheter med Magicka och våra kontakter höll på att rinna ut i sanden, så länge som det stått relativt stilla sen vinsten, och att vi måste hugga tag i det nu om vi seriöst ville att spelet skulle bli något. Pilen och Emil var de två som hela tiden varit säkra på att de ville satsa allt på det här, tyckte skolan hade tagit kål på inspirationen och att Magicka börjat vara det enda som känns värt. Jag kände hur deras motivation fick någon slags gnista av entusiasm att börja komma tillbaka inom mig. Det här var faktiskt en möjlighet, jag kunde ändra min väg. Gruppen reducerades till fem stycken som kände att det här var värt att fortsätta satsa på, även om det måste gå före skolan. Det var jag, Pilen, Emil, Tantor och Robin som genast, beslutsamma och upprymda, stegade iväg mot vår programkoordinator för att prata om möjligheterna. Samtalet blev väldigt taggande, vår programkoordinator menade att en sån här chans kanske man bara får en enda gång och att inte ta den skulle man kunna ångra för alltid, även om det skulle gå åt skogen tyckte han att man skulle känna sig nöjdare med att han greppat tillfället när det kom. Studier kan man alltid fixa till sen ifall man behöver.
Det var det enda jag behövde höra för att få den sista knuffen. Jag kände ett pirrande inombords av att jag längtade efter det här så mycket mer än skolan. Det blev en nystart med Magicka och nu hjälpte jag inte bara till, jag var en del av det!

Jag ville ta tag i allt genast så nästa dag började jag leta rätt på info om hur det skulle funka ifall man tar ett studieuppehåll, som programkoordinatorn föreslagit. Det visade sig att man bara själv behövde anmäla det med en blankett, det var inte den bökiga delen. Risken låg i att en utbildning som denna har begränsade platser och få avhopp så man var bara garanterad återinträde i mån av plats när man vill fortsätta. Jag tog med mig ansökningspapper hem, nojade runt av förväntan och nervositet och blev uppmuntrad av Wigge som tyckte att vi måste satsa, vi hade ju redan gjort så mycket. Det var läskigt att tänka på att jag kanske inte får komplettera min utbildning, om jag inte kommer in igen, men så spännande att tänka på möjligheten och vilket roligt jobb jag kommer ha framför mig. Jag hade under tiden vi jobbade för SGA tänkt att Magicka var mer som ett sidoprojekt vid skolan, något som skulle bli en bra merit när man försöker komma in på ett jobb, nu insåg jag att vi kan ha starten på vårt eget jobb framför oss.
Det blev inget långvarigt funderande, jag ville inte missa en chans som denna och lämnade in mina papper om att jag tar studieuppehåll i ett år. Jag var dessutom den enda av oss i klassen som var särskilt intresserad av att ta tag i skolan igen efter. Vi föreställde oss att vi skulle börja närma oss färdiga med Magicka vid slutet på sommaren, sen skulle jag ha tid att kunna färdigställa grejer på kurser som inte är kompletta och komma tillbaka till skolan nästa januari, riktigt redo.
Jag började genast känna en riktig lättnad över att vara av med skolan, i alla fall för tillfället, att ha bromsat ner farten lite. Det var så mycket som inte funkade som man hade velat. Informationen var alltför ofta sen eller dålig, de tjatade alltid om att det handlade om självstudier och att man själv skulle hitta sin information, till synes utan vilja att peka en mot en bra väg. Ibland till och med medvetet vägra att ge information om man ställde en specifik fråga och sa istället att man själv borde leta runt efter svaret, och så fick man slösa timtal på det när svaret redan fanns och man kunde lagt tiden på att lära sig mer eller göra ett bättre jobb. Det var ju inte som att alla vi som pluggar här bara skulle sitta och slöa om vi fick ett svar, då börjar man ju istället med något nytt. Totalt inspirationsdödande. Och så fort någon kom med en ny idé de ville göra, som kunde vara lite krånglig att genomföra, så lät lärarna fullkomligt negativa och sa åt denne att helst låta bli och det var ju bara svårt. Istället kunde de väl vara uppmuntrande mot idéer men förklara att det kanske kan ta mycket tid eller att de inte kan hjälpa till särskilt mycket om man väljer att experimentera.

Vi satte igång med arbetet på nya Magicka och jag började med mina första texturer till spelet. Förut hade vi ju bara jobbat i 2D men nu var beslutet taget att göra om allt i 3D. Vi kände att vi hade tillräckligt med kunskap nu för att klara det mellan oss som var kvar och det handlade främst om praktiska skäl. Det är alltför tidskrävande att arbeta med animationer i 2D och eftersom vi jobbat i så hög upplösning så skulle storleken på allt bli ohanterlig när man ritar varje karaktär i alla animationer i åtta olika riktningar. Det är dessutom mycket mer praktiskt när man kan använda alla föremål i vilken riktning man vill eller bara modifiera dem lite smått för att göra dem olika.
Nu bestod gänget av jag (texturer och lite modeller), Pilen (projektledare, programmering och grafik), Emil (animation och komposition av musik), Tantor (programmering) och Robin (ekonom och sköter allt administrativt). Det var jag, Emil och Pilen som fick ta uppehåll från studierna och de andra två gick redan sin sista termin och avslutade vad de kunde. Jag kunde verkligen känna att jag var en del i teamet på ett annat sätt nu, jag hjälpte inte bara dem med deras spel, det var mitt spel också.
Vi började med att ta två veckors jobb hemma hos Tantor, tog dit datorer och satt allihop och började konvertera den första delen av Magicka till 3D. Det blev konstiga arbetstider och lite opraktiskt eftersom Tantor bor på andra sidan stan men vi fick ganska mycket gjort. Så småningom plockade vi ihop och jobbade lite mer på vårt håll. Jag hade kvar datorn hemma och satt vid mitt skrivbord och några av de andra jobbade en del hos Pilen som bor precis intill.

Men det hela var opraktiskt, det var jobbigt att kombinera jobbet med hemmet och besvärligt när vi inte alla fick plats att sitta ihop på samma ställe.
Vi hade redan börjat ta lite kontakt med LTU Innovation, som hjälper studenter att genomdriva idéer de har till produkter och att dra igång företag. Vi fick mycket hjälp och tips av kunnigt folk genom dem, möten med jurist om hur vi kunde skydda vår idé och så småningom lyckades de också fixa oss ett slags kontor. Det var ett litet rum på skolan där vi allihop fick plats att klämma in våra datorer vid ett varsitt bord men inte mycket mer än så. Jag blev visserligen datorlös hemma men det var otroligt mycket lättare att samordna arbetet när vi alla satt i samma rum, och vi började sätta upp ordentliga arbetstider, och efter ett tag saknade jag inte ens datorn så värst mycket där hemma. Jag spenderade ju ändå den mesta tiden på kontoret.
Genom LTU Innovation fick vi också en innovatörslön åt en person som innebar att vi fick in en gnutta pengar till teamet. Det var visserligen inte mycket men de flesta hade kvar studiebidrag ett tag till också. Vi började prata om företagsstart och fick hjälp med att skaffa papper och kontrakt som behövdes. Vi pratade med många olika personer om vad som kunde vara smartast, ett privat bolag eller att börja med aktiebolag på en gång, men fick många olika bud. Problemet med aktiebolaget var ju att vi måste få ihop 100 000 kr till aktiekapitalet redan från början.

Precis i början på mars fick jag en kul överraskning när jag loggade in på deviantArt. Max antal kommentarer jag haft på en gång var runt 10 och när jag nu loggade in hade jag 746 meddelanden som väntade på mig! Min bild Magicka huts hade fått en Daily Deviation och det drar besökare! Lite större än att få en mod's choice på Elfwood, det som brukar väljas ut till DD är nästan uteslutande riktigt bra verk som är väldigt välarbetade och beundransvärda. Att hamna bland dem är en ära. Jag hade tänkt att jag skulle ha tur om jag någonsin lyckades få dit en bild, så massiv som sidan är och vidden av allt som publiceras där, och så hände det inom så kort tid! Mina besökare och sidvisningar gjorde en jättetopp och detsamma hände på vår hemsida för Magicka, som jag hade länkat till. Vi fick en vansinnigt hög trafik under ett par dagar jämfört med tidigare.

Den 6-8:e mars tog vi våra datorer till Dreamhack Skellefteå för att visa upp lite av vad vi gjort med spelet. Precis innan hörde Norran av sig igen och ville skriva något nytt om vad vi höll på med nu, inför Dreamhack och så: Artikeln
Vi satt med LTU som alltid ställer ut saker för skolan på DH och de är nog glada att ha oss där som lite reklampelare, och vi är glada att de stöttar oss och vårt projekt. Vi körde datorerna dit och satt hela helgen och arbetade på spelet så folk kunde komma förbi och ta en titt. Det är alltid högljutt och olika musik och dansmattor som dunkar omkring en så det blir lite si och så med koncentrationen men det var kul att vara där.
Till min födelsedag, som råkade hamna på en lördag i år, så hade jag en liten födelsedagsfest hemma, med gänget och kompisar från campus. Till helgen efter åkte jag ner till Södertälje på en visit men där fortsätter jag i nästa inlägg.