En intensiv och rätt tidsförvirrad vecka har det varit.
Måndag-onsdag och fredagen förra veckan har vi arbetat ungefär 9-23 på kontoret för att få ihop allt till en viktig deadline. Några satt där nästan hela helgen också men jag hade inte mycket att hjälpa till med än då. Men mycket har hänt och det har inte varit slösad tid, arbetet har varit oerhört effektivt och jag önskar bara man kunde få till samma tighta samarbete och målmedvetna känsla mest hela tiden utan att ha en hårt pressad deadline.
På torsdagen hade vi åstadkommit det nödvändiga i varje fall och skickat iväg grejerna så de flesta tog en slödag för att vila upp sig lite, det behövdes nog för det kändes nästan som att hostan jag dragits med ett litet tag tänkte komma tillbaka mer. Den lediga dagen mitt i veckan och långa arbetstiderna har gjort att dagarna och helgen blandas ihop i varandra och det känns inte alls som lördag idag.
Igår var det Forskarfredag på skolan och vi stod och lät ungdomarna provspela Magicka lite och Pilen höll en föreläsning om hur vi lyckats med allt så här långt. Forskarfredag är något som anordnas runt i landet och ska lära mest barn och unga om forskning och ge möjlighet att träffa branschfolk.
Jag satt mest uppe på kontoret och jobbade eftersom jag ändå inte kunde fixa med spelet om det krånglade. Det verkade ganska populärt att provspela men de flesta var väl 12-14 år och alldeles för otåliga för att kolla ordentligt hur man skulle göra, och räknade väl med att man bara skulle behöva mata på knapparna som i så många andra populära spel. Nåja, vi har inga planer på att sänka oss till någon annans nivå utan det kommer handla om att tänka kreativt och bli en bättre spelare.
På kvällen jobbade Wigge så jag gick med några av de andra till Traversen och det blev en ganska livlig kväll utan snåla mängder vin och vi firade att vi nått deadlinen. Det slutade med tramsiga diskussioner och att vi satt till 4 i Emils kök och åt rostad limpa, sen ringde Wigge och frågade var jag höll hus för han hade slutat. En tur över parkeringen så fick vi krypa i säng tillsammans istället, jag hade ju räknat med att det skulle vara tomt hemma när jag skulle sova och inte fattat att det var så sent. Jag tror vi vaknade vid halv elva imorse och det har varit en rätt seg dag, inte direkt bakis tacksamt nog men lite tung i skallen och oinspirerad att göra så mycket. Imorgon ska jag göra lite mer nytta och nöje som jag hade tänkt den här helgen.
De senaste helgerna däremot har jag och Wigge varit duktiga och röjt upp en rejäl del av det som skulle göras hemma så vi är en bra bit på väg med en av mina förändringar, att få bättre ordning omkring mig.
En dag när jag kom hem hade Wigge varit och handlat ett par enkla lagerhyllor och en annan ledig dag satte han ihop dem och lyckades med lite modifierande få dem på plats i hörnet av inneförrådet. Till helgen tog vi tag i kaoset därinne och sorterade och satte allt i hyllorna istället för golv och överallt. Det blev en hel del skräp som försvann också och nu kan man faktiskt gå in där igen. När det var gjort tog Wigge en dag och gick igenom och staplade upp allt i uteförrådet också medan jag röjde upp lite annat här inne. Det hela är kanske ingen förändring som syns så mycket men det var en av de största uppgifterna vi skulle ta tag i. Nu är det mest mindre småfix här och där, när man har en ledig stund över, så kommer det vara riktigt fint här.
I början av förra veckan tog jag ett par kreativa kvällar också och pysslade ihop en liten födelsedagspresent till en god vän:
 |
Jag hittade lite lera av typ cernit/fimo som jag haft kvar sen jag var liten men sådan verkar ju inte bli gammal och den fungerade fint att göra dessa små örhängen av. Jag hade skoj med dem och har fått begär efter att ha ett par själv så jag ska nog prova tillverka några fler modeller. Jag måste jämföra skillnaden att jobba med SuperSculpey också och se om det är lättare. Men då får jag måla ytan själv, här hade jag redan olika färger och det är bara prickarna som är akryl.
I förra helgen fortsatte jag med nyttan och var barmhärtig mot mina krukväxter och planterade om och rensade de flesta av dem. Jag vet att det brukar vara en vårsyssla men jag vet inte om vissa av dem hade varit mycket att rädda om jag väntat så länge. Hoppas de tar sig nu, det är roligt att pyssla med dem och se hur de blir större. Kanske gillar de inte heller den torrare norrländska luften.
Det ser dessutom mycket fräschare ut nu när det inte står halvt vissa växter här och var och i köket kan man sitta ordentligt vid bordet igen. Jag hade lånat ut platsen till ett par kalebasser från balkongen som jag försökte rädda från kylan men otacksamt nog så vissnade de påbörjade frukterna så de åkte ut. Inga mer besvärliga odlingsprojekt innan jag bor längre söderut igen!
Innan det här blir en novell ska jag avsluta och komma i säng, snart har jag nog något mer att skriva om men jag ska jobba lite på att föra över resten av de gamla inläggen fram till nu också, och försöka locka de gamla läsarna hit istället.
