Sommaren

Det här inlägget skrevs egentligen i september 2009 men jag har valt att lägga in det i kronologisk ordning ungefär när sakerna hände istället, för att det ska bli en mer sammanhållen berättelse.

----------------------------------------

När vi kom tillbaka från SGA i mitten av juni fortsatte arbetet ungefär som vanligt förutom att vi fick ett tillskott till företaget i form av Carl som togs in för att börja göra karaktärer men visade sig duktig på helheten av grafik och gjorde sen levels och props också.
Ungefär en vecka efter att jag kom tillbaka till Skellefteå kom Therese och Micke upp och hälsade på. Vi hade planerat att ta det tidigare men olika saker kom i vägen och vi bestämde att de istället skulle flyga upp nu och sen skulle vi åka tillsammans ner på semester med vår bil. Vi hade det bra med lite fint väder så vi kunde åka till badet på Falkträsket och traska runt på stadsfestivalen. Jag var fortfarande tvungen att jobba på vardagarna så de fick roa sig själva en del när Wigge också jobbade. Vi fick göra intressant sovarrangemang med stora luftmadrassen intryck nedanför vår säng så vi kunde stänga ut katten. Den knarrade förstås en väldig massa mot garderoberna och jag fick krypa ut under bordet på morgonen för att inte trampa på någon. Det var väldigt kul i vilket fall att ha dem hit upp en gång, vi såg film, spelade brädspel och jag och TH fiskade abborre. Hon har skrivit lite mer om det på sin blogg också, jag lovar det är en mer läsvärd upplevelse än min korta beskrivning: Länk

Jag och Wigge hade ju tidigare tänkt åka över till USA och hälsa på hans vän men eftersom semestern blev i juli och sagda vän skulle börja flytta hem till Sverige igen så ändrade vi planerna och tänkte ta någon enkel sista-minuten, så fick det bli USA när vi har mer tid till semester. Dessutom skulle vi nu åka med Therese och Micke om vi kunde hitta något bra och billigt.
Vi hade börjat spana lite efter resor och fortsatte hålla utkik medan de var hos oss men det fanns få resor och allt var ovanligt dyrt på grund av den kalla sommaren och börskraschen och allt, så det slutade med att vi övergav charterplanerna och det fick bli en inrikes semester. Det kändes inte så illa eftersom vi ändå skulle få vara i stugan och träffa familj och vänner och hade funderingar på att åka till Göteborg över en helg och gå på Liseberg.
Så den 6:e juli packade vi oss alla i bilen med våra grejer för att åka till Södertälje. Det blev ju en aning trångt men det gick rätt bra för oss även om baksätet inte var den bekvämaste platsen för en lång biltur.

Vi åkte hela natten och var framme i villan vid frukosttid och åt en bit ihop allesammans. Vi blev kvar i Södertälje ett litet tag och hälsade på hos Therese och Micke och tog det lugnt. Till helgen firade vi mammas födelsedag lite i förtid och sen åkte mamma och pappa ut till stugan och vi passade på att träffa Josefine och Johan en kväll innan de försvann på semester. Efter det åkte vi också ut till stugan och blev kvar ett bra tag.
Anette och tjejerna kom dit samtidigt och vi var en riktig folksamling där, faktiskt så fanns olika besökare i stugan nästan hela sommaren även efter att vi hade åkt tillbaka till Skellefteå igen.
Vädret höll sig fint under det mesta av tiden vi var där, inte jättevarmt men en hel del sol i alla fall. Vi var iväg och fiskade några olika gånger, i Lillsjön fick vi ingenting vettigt men vid havet lyckades vi dra upp lite abborrar som vi rökte och åt senare. De var relativt små men ändå tillräckligt för att vara värda att äta på kvällen. En dag åkte vi iväg hela gänget till Stendörrens naturreservat och det var riktigt soligt och fint hela dagen, fast blåsigt också eftersom det ligger precis vid havet, så det var inte stekande varmt. Jag samlade lite nya stora fjädrar där, från gäss mestadels, så någon dag ska jag prova på att måla på några av dem.

Vi bestämde oss för att hoppa över hela Lisebergsturen, för det timade illa med Gothia cup som tydligen brukar fylla hela stället med ungar, och tänkte ta Grönan istället när vi kom tillbaka från Stugan. Men något jag och Wigge hade planerat som faktiskt blev av var guldvaskningen i Ädelfors, strax utanför Vetlanda. Forsen som ligger där och sandbankerna runt är väldigt guldrika och på en del av området har de öppnat en guldvaskning. Vi fick låna med oss mammas och pappas bil istället för vår egen eftersom vi tänkte fälla baksätena och sova i utrymmet där en natt. Så 21:a juli åkte vi ner mot Ädelfors, det tog väl fyra timmar eller något liknande att köra dit från stugan och vi åkte iväg tidigt för att vara på plats redan från start när de öppnade. Området var riktigt mysigt med små timrade stugor och vattenränna de hade dragit in alldeles intill forsen, så man bekvämt (förhållandevis) kunde sitta och vaska igenom sanden man fick gräva ur en sandbank bredvid. Stället hade använts riktigt länge och de hade grävt ur samma sandbank i åratal men det fanns ingen risk att sina så länge det var sådär småskaligt. Det var sällan någon lyckades gräva upp nog med guld för att bekosta de 300 kr det kostade att vaska en dag heller. Man var tvungen att vara riktigt flitig med bra teknik för det, och ha lite tur.
Det fanns några roliga karaktärer som var riktiga guldgrävare och Guldström själv som äger stället var visst Sveriges största guld-profil (kanske inte något gemene man känner till). Det blev en mysig och kamratlig stämning i alla fall medan man småpratade med alla man vaskat guld med hela dagen, och de som var lite större entusiaster än de tillfälliga turisterna hade förstås lite roliga berättelser att komma med. Vi fick även tips om forsar här uppe varav en visst ska vara Sveriges guldrikaste.
Jag hade tur med min första panna sand och fick en hel drös guldkorn, det var säkert 30-40 stycken däri. De flesta var förstås små men det var otroligt roligt att se och jag blev riktigt peppad, det fanns ingen chans att missta det för något annat. Efter en hel dags vaskning packade vi ihop, med ett varsitt litet rör med en liten samling guldkorn i botten. Sen när det började mörkna tände de en brasa under taket som var byggt över långborden och vi gick dit och grillade vår korv och pratade med de andra. Riktigt mysig avslutning på dagen och de blev förstås imponerade av Wigges poi som alla brukar som inte har sett det förut. Det var lite kyligt och något bökande innan vi hade kommit på plats i bilens skuff i mörkret, men det fungerade rätt bra och vi frös inte mycket under natten, på morgonen blev det förstås varmt när solen började lysa på bilen men då var det ändå dags att vakna.
Nästa dag gick vi ner med vår egen utrustning till forsen som låg precis intill, det fanns en liten strandbank där folk uppenbarligen hade grävt en hel del också och forsen var så grund där att man kunde plaska runt i den i gummistövlar. Väldigt fint och det var skönt att spendera lite tid vid det porlande vattnet. Vi satte upp vår ränna, som man skyfflar sand i så sköter den grov-vaskningen, och så grävde vi upp så mycket stenig sand vi orkade och hällde i. Vi hittade faktiskt några korn där också, ett som var särskilt stort jämfört med de andra. Jag ledsnade lite fortare än Wigge, mycket för att det var så fysiskt ansträngande, och började leta runt efter lite fina stenar medan han grävde en stund till.
När vi samlat ihop grejerna hade jag börjat få lite huvudvärk och skulle kolla om det gick att få något att äta i den lilla kiosken som hörde till butiken, men de hade redan börjat plocka ihop köket. Vi kom iväg senare än vi hade tänkt och åkte mot Ica-butiken istället, för att jag skulle få något i mig. När vi väl kom dit hade de också stängt rätt tidigt och det slutade med att vi inte hittade någon mat förrän vi hittade en Pressbyrå i Vetlanda, eller var det nu var, där Wigge köpte ett par korvar. Vid det laget hade jag så ont att jag knappt kunde äta och bara mådde illa. Efter en bra stund hade jag bara klämt i mig lite mer än halva korven och någon näve med rostade sojabönor som jag hade med mig. Sen sa min mage tvärt nej och ville bara vända sig ut och in av smärtan, Wigge fick stanna bilen precis där vi var och jag for ut och hade en mindre ärofull stund vid någon kommuns planterade häck. Tyvärr gör ju inte sådan ansträngning huvudvärk något bättre och jag hade en hemsk och halvt medveten tur resten av vägen hem. Ändå kunde vi inte låta bli att skratta lite smått åt händelsen och att folk måste trott att jag var full en tidig söndagskväll och skämde ut mig. Det hann bli mycket mörkade än vi hade planerat så sista skogiga biten var det djur överallt som for över vägen och rörde sig precis vid sidan, så Wigge fick en nervig tur att ta oss säkra hem till stugan. Jag mådde lite risigt och illa en stund till där också men när jag väl fått i mig några bitar vattenmelon och lite té började det långsamt att kännas bättre.

Vi var kvar några dagar till i stugan innan det var dags att åka tillbaka mot Södertälje. Det blev turer till Lillsjön och havet och jag såg även till att få lite jobb gjort med bärbara datorn.
Wigge hade fullt upp emellanåt med att fota macrobilder av olika kryp vi hittade. En gäst som fanns kvar hela tiden vi var där var några tjocka och färggranna larver som bodde på dillen och åt upp kronorna, det visade sig senare vara larver till makaonfjäril men det visste vi inte då. Man hittar så mycket lustiga små djur där ute, som alla kopparödlorna i komposten.
Så småningom fick vi ändå åka tillbaka till Södertälje, den 27:e juli. Sista kvällen i stugan kändes ledsam när jag visste att det skulle dröja säkert ett halvår innan jag fick åka dit igen, och ett helt år innan det blev mer sommarvistelse där. Det kändes verkligen som slutet på semestern. Men en rolig sak hade vi åtminstone kvar, den 29:e tänkte jag, Wigge och Therese åka till Gröna Lund. Micke hade så mycket jobbigt med sitt inflammerade ben så han vågade inte försöka sig på en hel dag att gå runt där.
Vi tog vår bil upp för vi hade upptäckt en billig parkering där man kunde stå en hel dag för 60kr ute på Djurgården, det var en liten promenad för att komma till Grönan därifrån men inte alls farligt. Till en början var det inte så fullt men efter ett par timmar började det vara ganska mycket folk där och till eftermiddagen var det riktigt fullt. Det hade regnat dagen innan och nu var det fint igen så alla passade väl på. Vi hann med att åka lite av varje trots att det var riktigt långa köer på vissa åk under delar av dagen. Jag och TH vågade oss till slut på den nya berg-och-dal-banan också, den var helt vertikal utan några svängar i sidled och liknade ett kugghjul som åkte ner för en snirklig bana. Det där hjulet som var vagnarna rörde sig dessutom löst på sin egen axel så det roterade lite runt som det ville i svängarna, ibland åt rätt håll och ibland upp-och-ner. Ändå var åkturen mer vild och förvirrande än den var läskigt kittlande. Vi stannade kvar till stängningstid och det började mörkna, så Wigge skulle få ta lite bilder som han hade velat länge. Han hade med sig hela kameraväskan och stativ och ville ta bilder när ljusen på de olika åken hade tänts. Det finns några av bilderna som blev fina på hans egen hemsida: wigge.com
Vi var riktigt trötta som man brukar när dagen var slut och så glada att vi hade bilen där och inte behövde åka bussar och tåg.

Dagen efter åkte vi upp mot Skellefteå igen vid lunch, både Wigge och jag behövde komma tillbaka till jobbet. Jag var rätt nedslagen över att åka eftersom jag visste hur mycket jag skulle sakna de andra och mitt forna hem när vi var tillbaka. Vi fick med oss lite gott att äta och åkte norrut igen. Vi åkte på stadigt tills vi kom till Sundsvall där vi hade planerat ett stopp; en titt på Alnön precis utanför kusten. Wigge hade läst en massa om att det skulle vara ett så geologiskt intressant område med mineraler man inte kunde hitta någon annan stans i Sverige. Vi åkte runt en bra stund utan att hitta någon av de geologiska platserna, men vi hittade en väldigt fin sandstrand med en liten bäck som porlade över sanden ut till havet. Där plaskade vi runt och plockade med oss några stenar som kunde lämpa sig till trumling och slipning. Det var en grå och blåsig dag som kändes föga somrig så det var helt dött vid stranden. På väg tillbaka från stranden hittade vi en geologisk karta över de intressantaste ställena och svängde av för att titta på det närmaste. Nog kanske det var intressant för en geolog men det var bara en ådra av brun sten med en massa små bitar av annat i som löpte genom terrängen. Wigge tog ändå med sig några små lösa bitar för att titta i dem senare. Man kunde tydligen hitta en alldeles grön sten tillsammans med den där mineraltypen.
Efter den visiten åkte vi vidare hemåt och när vi väl var där var det redan mörkt och vi hann precis få en matbit på det nattöppna Krysset. Det känns alltid lite konstigt när man kommer tillbaka, speciellt efter en så pass lång bortavistelse. Det var som att allt var en liten gnutta fel, som att måtten inte riktigt var desamma som när vi åkte, och jag hörde hur det ekade i vårt matt-fattiga hem. Jag var ändå för trött efter den långa åkturen för att riktigt bry mig om något. Vi hittade det viktigaste i packningen och gick och sov.

När jag väl hade sovit lite kände jag förstås mycket saknad igen efter den varma hemtrevligheten i villan. Men livet blev ganska fort som vanligt igen och jag tog tag i jobbet med Magicka och fick se att en del hade hänt medan vi var borta. Snygga effekter hade tillkommit och mer hade byggts på leveln.
Det började genast kännas att här uppe gick sommaren mot sitt slut. Luften var torrare och det tog knappt en vecka så hade läpparna börjat fnasa och huden i ansiktet blivit stram, fast jag inte hade känt av något sådant under hela våren och sommaren. Solen fick snabbt längre strålar och det var fortfarande halvljust på nätterna när vi kom upp igen, men bara ett par veckor senare var det mycket mörkare.
Strax efter mitten på augusti var det dags för nolle-p men jag deltog inte på något sätt det här året, förutom att vi gick som gäster under några kvällar för att träffa lite folk.

Mot slutet av sommaren fick vi byta kontor igen, men bara flytta till övervåningen för att några andra skulle få rummet vi använde. Vi blev inte så ledsna ändå för det nya rummet var ännu större än det gamla och det skulle bli lättare att göra plats för alla när vi förhoppningsvis fick tag på ett par till personer att hjälpa oss. Den jobbiga biten var bara att flytta möbler och datorer men vi var ganska fort på plats igen.
Arbetet fortsatte mest som vanligt men det fanns alltid nya saker att ta tag i och hela tiden upptäckte jag nya metoder för att göra saker bättre. Jag var fortfarande för pedantisk med arbetet till och från, lite samma problem som förföljer mig i allt jag tar mig för. Nog tycker jag det är värt att lägga sin möda på det man gör om det är en sak värd att göra, men i det här fallet syns ändå bara detalj till en viss grad och det är viktigare att vi får ihop en helhet än att varje detalj är perfekt. Men jag hade ändå blivit lite bättre på att prioritera mödan under projektets gång och jag fortsatte ständigt att försöka bli ännu bättre på det.
Jag började också fundera smått på tiden efter Magicka, mitt studieuppehåll skulle vara till januari och sen måste jag förlänga det eller försöka få en plats på utbildningen igen. Och eftersom vi hade förlängt utvecklingstiden skulle jag bli tvungen att vänta till januari 2011 innan det var ett lämpligt tillfälle att hoppa in precis där jag varit. Jag hade tidigare tänkt mig att bara fortsätta med skolan och allt igen efter Magicka men nu började jag känna mig allt mer tveksam om det någonsin skulle bli av. Det här var min vardag nu och så fort spelet var klart skulle nästa projekt ta vid för företaget. Jag hade tänkt mig att komma tillbaka till skolan igen redo efter det här, med mer kunskap och de oavslutade kurserna fixade, och nog skulle jag vara mer redo men nu kändes inte behovet alls lika stort längre. Jag hade smakat på en värld som kändes så mycket större och fått förtroende för att vi kunde få det här att funka och då kändes skolan inte alls så viktig och spännande längre.

----------------------------------------

Med detta är hela min uppdatering från helgon avslutad och efter det här inlägget följer det jag har skrivit till min blogg här. Inläggen lär inte alls bli lika långdragna och förstås mer aktuella, med mer funderingar, kreativitet och detaljer med lite djup, och inte bara journaler över rena händelser.