Eländiga dagen

Oj vad länge sedan det var jag uppdaterade senast. Jag har väl inte direkt haft någon anledning att inte skriva heller, bara inte blivit av. En del har väl hänt och gjorts, fast jag orkar inte skriva något detaljerat om det.

I mitten på januari började kursen i CSS-baserad webdesign, den är nästan slut nu. I slutet på januari var jag två härliga veckor i Umeå också.
Februari bestod mest av en massa födelsedagar känns det som.
En helg ute i stugan blev det i början på mars, vi tänkte försöka oss på lite skridskoåkande men det var alldeles för slabbigt på sjön. Töandet hindrade oss inte från pulka-åkande och en helg del krashande ner för backen på tomten i alla fall. En total månförmörkelse fick jag uppleva den helgen också.
I onsdags blev jag ett år äldre och kvällen innan fick jag härligt besök av Jim här hemma igen, denna gång faktiskt med förvarning! Inget märkvärdigt med födelsedagen. Firade med familjen, bakade en tårta och fick fina presenter. Men tack till alla som grattade mig! Lite förtidsgrattande fick jag ju faktiskt på Tunnan också helgen innan.

Hela den här kvällen har mest känts eländig. Jag fick börja dagen med att bråka med hemsidan jag försöker få ihop, efter timmars och timmars kämpande känns det knappt som att jag kommit någon vart. Saker fungerar inte, programmen följer inte sina egna förbaskade regler som ska göra en viss grej, allt är fult. Har varit så arg att jag bara ville ta söder något.
Nu är jag bara less. Allting känns helt menlöst, världen är fel och det finns inget för mig här. Ingen förstår och det går inte att förklara. Inget har någon mening och värde.
Det var ju förstås inte på grund av bara hemsidan men alltid är det ju något dumt som triggar det när man känner sig nere. Jag fick ju en massa hjälp att försöka få ihop det också men var nog just inte mycket till tacksam elev... men tack ändå.
Har bara varit helt ledsen hela kvällen.

Efter en dusch som inte hjälpte mycket för att få mig att piggna till och känna mig bättre skulle jag följa med och bli bjuden på middag. Men när de kom förbi för att plocka upp oss och jag hörde dem väntandes vara trevliga och normala i vardagsrummet pallade jag inte med det. Jag försökte börja klä på mig, sträckte mig i garderoben och fick hjärtklappning. Hade ont/kramp i magen, kände mig risig med hettande ögon och ville bara att de skulle ge sig iväg.
Samlade ihop mig lite och sa att de kunde umgås utan mig den här gången, mådde inte bra och ville vila. Det får bli nästa gång istället. Jag blev lämnad för mig själv hemma istället, vilket nog var lika bra. Har fått i mig lite sen middag, känner mig en liten aning bättre till mods men mest bara trött och slut nu. Sitter här och lyssnar på lite musik, så får jag väl se om det piggar upp eller om jag bara blir less på den. Behöver kanske sömn snart istället.
Hoppas på en bättre kommande dag.